Vindkraften och basindustrin

Att få en stabil och trovärdig energipolitik säkrar tillväxt och välfärd. Enligt Vattenfalls beräkningar kostar ny kärnkraft 34-40 öre/kwh, ny vattenkraft 40-60 öre/kwh, ny kolkondenskraft 44-51 öre/kwh, ny kraftvärme från biobränslen 54-60 öre/kwh och ny vindkraft 66-82 öre/kwh. Siffrorna stämmer också väl med den svenska energibranschens eget forskningsorgan Elforsks beräkningar.

Vindgenererad el är i dag alltså inte kommersiellt lönsam. På grund av dess ”attraktiva klimategenskaper” har man dock politiskt beslutat att stödja vindkraft, liksom andra “förnybara” energislag. I Sverige sker detta i huvudsak genom ett system med så kallad kvotplikt. Det innebär att en viss andel av ett elbolags sålda el måste komma från förnybar el. Varför är det då så olönsamt med vindkraft? Av årets timmar går ett vindkraftverk kanske en fjärdedel av tiden. Ett konventionellt kraftverk eller kärnkraftverk däremot kan gå nästan alla timmar på året, undantaget tid för underhåll och laddning. En annan fördyrande faktor är den enorma utbyggnad av ett utspritt ledningsnät mellan verken som krävs

.

Vindkraftselen subventioneras från staten, skulle den bära sina egna kostnader skulle den gå i konkurs. Den dyra felsatsningen bidrar till att driva upp det redan astronomiska elpriset. I Tyskland har den tyska energimyndigheten (DENAS) kritiserat utbyggnaden av vindkraften och konstaterat att den är misslyckad, ineffektiv och dyr. Vindkraftens roll i den svenska elproduktionen är alltså endast kostnadsdrivande, någon större betydelse för själva tillgången på el kommer den aldrig att få. Tyvärr riskerar en inkompetent hantering av klimat- och energifrågan att slå ut svensk basindustri, något som tycks applåderas av vissa politiker, vindkraftsbolag och miljörörelsen. Att fortsätta diskutera vindkraften som ett alternativ till vatten- och kärnkraft är inte seriöst, vindkraften kan på sin höjd berika ett fåtal men den gör landet fattigare.

Planerna på att bygga ut vindkraften från 10 till 30 twh elkraft bör snarast omprövas. För att nå Energimyndighetens mål för utbyggd vindkraft år 2020 krävs enorma ekonomiska och miljöskadliga satsningar. Totalt skulle den påtvingade kostnadsökningen för elkonsumenterna kunna bli upp till 300 miljarder. Förutom kostnaden i kronor innebär de storskaliga vindkraftparkerna mycket stora och oacceptabla ingrepp i vår fysiska miljö.